4-9/12 vardagar 11.00 – 19.00
10/12 11.00-21.00
11 – 23/12 vardagar 11.00 – 20.00
lördagar 10.00 – 18.00,
söndagar 11.00 – 18.00

Nästan varje dag hela december fram till jul är det Gammeldags Julmarknad inne på Frölunda Torg.

Ett tjugotal hantverkare visar upp och demonstrerar sitt hantverk.

Här hittar man allt som hör julen till; bland annat handstöpta grenljus, keramik, läderarbeten, stickat, tiffanyglas, grafik, smycken, textil, träarbeten och naturligtvis också tomtar i alla de former.

Dessutom kommer det att finnas en mathörna där småskaliga matproducenter marknadsför sina delikatesser. Här kan man bland annat hitta stenugnsbakat hällbröd, senap, pepparkakor, enbärsmust, rödlöksmarmelad, brända mandlar, Bräutigams marsipangrisar och annan spännande mat till julbordet.

Och varje lördag och söndag 12.00-16.00 kommer tomten på besök.

Arrangör: Ompen HB Konsthantverk
Kontaktperson Torben Olsson
Wingårdsgatan 9E
416 54 Göteborg
Telefon 031 – 25 47 12
Mobil 0703 – 077 358
 ompen@telia.com

Resultat från hamnloppet följer här:

10 km. Herrar

1 Anders Hansson Solvikingarna 00:35:18

2 Andreas Olsson Solvikingarna 00:35:25

3 Daniel Pettersson Kullavik 00:36:52

10 km. Damer

1 Therése Carlsson Kullavik 00:41:59

2 Susanne Hägglund Göteborg 00:43:27

3 Else Johansson 00:44:31

5 km. Herrar

1 Gustaf Stensjö Sävedalen 00:16:37

2 Oscar Edman Kullavik 00:16:51

3 Mikael Eriksson Mölndal 00:16:53

5 km. Damer

1 Lisa Malmros Kullavik 00:20:22

2 Lena Hilmersson Kullavik 00:20:55

3 Anne Edenro Mölndal 00:22:05

5 km. Pojkar Tom 17år

1 Olof Siman Kullavik 00:18:49

2 Sebastian Bolin Billdal 00:19:19

3 Adam Broberg Kullavik 00:22:49

5 km. Flickor Tom 17år

1 Lia Avenfors Kullavik 00:22:21

2 Alma Pettersson Palm Floda 00:23:17

3 Melina Andersson 00:28:48

5 km. Gång

Ingen uppgift

2 km. Junior P 10-16år

1 Christoffer Palmqvist Askim 00:08:09

2 km. Junior F 10-16år

1 Kajsa Högberg Kullavik 00:09:33

2 km. Junior P 6-9år

1 Denis Czerniakowski Kullavik 00:09:31

2 km. Junior F 6-9år

1 Alexandra Hildell Kullavik 00:09:53

Öppettider

Mån        11.00-19.00
Tis-Tors  11.00-18.00
Fre          11.00-17.00
Lör-Sön   Stängt

Askims bibliotek
Askims Torg 5
436 43 Askim

031-366 31 90, 031-366 31 92

Torsten Norlander, professor i psykologi på Karlstads universitet.

Stress och lugn är två motpoler som vi känner av i våra kroppar, och så länge det finns en balans däremellan klarar vi av att hantera vår vardag. Känns det igen?

När stressen tar över och breder ut sig blir det jobbigare. Torsten Norlander, professor i psykologi på Karlstads universitet, har forskat i ämnet.
– Det finns ett begrepp som heter stressrespons alternativt kamp/flyktrespons. Den känner vi väl till och vet vad som händer i hjärnan, säger han.
I krissituationer när vi behöver agera, fly eller slåss är den bra att ha, men problem uppstår när vi fastnar i detta tillstånd under längre tid.
– När man lever under sådan stress att vi hela tiden har denna respons aktiv.
Det leder till trötthet, utmattning, sömnproblem och i förlängningen stressrelaterade sjukdomar som utbrändhet eller försämrat immunförsvar för att nämna några exempel.

Utlösning av Relaxation Respons
Det var stressen det, nu handlar det om lugnet. För att få bukt med stress krävs helt enkelt att en avspänningsrespons tar plats i hjärnan i stället. Denna respons kallas i forskarmun för RR, eller Relaxation Respons.
– Den fungerar som en spegelbild och blockerar stressen.
All behandling mot stress verkar för en utlösning av hjärnans egen RR. Oavsett om det handlar om mediciner eller andra former av behandling är målet ändå detsamma.
– Erfarenhetsmässigt vet vi att mediciner inte har fungerat effektivt, batterier av mediciner finns och har använts men människor fortsätter att må dåligt.
Medicin är inte fel, men hjälper inte i längden patienter med svåra stressproblem enligt professor Norlander. Han nämner avslappningsövningar som en effektiv och bra metod att motarbeta stress, men för vissa grupper, där de stressrelaterade sjukdomarna redan uppstått, räcker de inte till.
– De som behöver mest hoppar ofta av olika slags program med avslappningsövningar.

Här och nu i floating
Torsten Norlander har forskat i hur hjärnan aktiverar sin RR när personen i fråga sjunker ned i en vattenfylld flyttank och blir ”tyngdlös”, detta kallas för floating. I hjärnan skiljer vi på primärprocess; här och nu och sekundärprocess; tankar om det som varit och det som ska komma. I flyttanken hamnar vi mer och mer i primärprocessen. Vi bara är.
– Och det märks tydligt, folk har inte koll på hur lång tid det har gått.
Att lägga sig i flyttanken är ofta en direkt avslappnande upplevelse, även om man är stressad. Vi kan gå ut i skogen och slappna av, men är hjärnan på högvarv flyger våra tankar runt i alla fall. Det krävs lite mer för att ge hjärnan möjlighet till nya mönster.
– I flyttanken drar du ner på stimuli till hjärnan. Det varma vattnets temperatur motsvarar hudens. Snabbt får du en känsla av gränslöshet som du inte ens når i din säng, där signaler från madrass och rum hela tiden påverkar. Vattnet är saltare än Döda havet och du flyter som en kork. Inga ljudstörningar, endast din egen andning.
Norlander beskriver en tystnad som vi inte är vana vid.

Är det jämförbart med sömn?
– Komplex fråga, vi vet inte varför vi sover, den mest sannolika teorin är att det är någon form av systemförnyelse som sker i hjärnan under sömnen. Vissa grejer flyttas till exempel från korttidsminnet till långtidsminnet.
Hjärnan är mer aktiv under sömnen än vi tror. Och det finns några kopplingar mellan floating och sömn.
– Vi får rapporter efter floating att man sover bättre på natten, det är goda effekter. Att sova bra är oerhört viktig för hälsan. I början av behandlingen händer det att folk somnar i flyttanken, men det vanligaste är att man är fullt vaken men i förändrat medvetandetillstånd.

Enkel logik
Enligt honom krävs det inledningsvis en regelbunden floating för att bryta vårt stressmönster i hjärnan, runt tolv gånger under sex till sju veckor.
– Då har man brutit trenden att stressa upp sig, hjärnan får ett nytt mönster att träna in. Och kroppen når sin naturliga homostas.
Vilket på ren svenska innebär att kroppen återfår sin kapacitet till naturlig återhämtning och i vardagen kan använda sig av sin avspänningsrespons.

Ingen mer forskning krävs
Två avhandlingar i ämnet är av honom och Sven-Åke Bod genomförda med goda resultat.  Enskilda läkare är i dag intresserade av metoden, men det är fortfarande patienterna som får stå för behandlingskostnaderna. Han förklarar att den brytpunkt där primärvården går in och hjälper till är ännu inte nådd.
– Det är upp till beslutsfattare och patienter själva att ta tag i detta. Nu har vi som forskare gjort vad vi kan.

Text och bild: Magdalena Andersson

Göran Lindskog, 55, fotograf i reklambranschen, född och uppvuxen i Malmö men sedan åtta år boende i Kullavik. Här berättar han om en upplevelse han aldrig kommer att glömma. Göran Lindskog är medarbetare på "På Plats i Väster".

New York City Marathon – What does it take? Det var så man marknadsförde årets upplaga av New York City Marathon. Och det kan man verkligen fråga sig. Vad är det egentligen som krävs för att genomföra de 42 195 metrarna ett maratonlopp innehåller?

Egentligen inte så mycket. Ett par löparskor och träning. De flesta av oss kan ju springa. Det är ett suveränt sätt att hålla sig i form. Man kan göra det nästan överallt, när som helst på dygnet. Men det räcker nog inte. Man måste våga tänja på sina gränser. Det krävs också en långsiktig planering och målsättning. Dessutom måste man ha en tålig familj som stöttar en och inte ställer konstiga frågor som varför man måste ge sig ut och träna i snålblåsten och regnet. Och det krävs nog att också man är lite tokig.

Löpare från över 100 nationer deltar New York Marathon. Nationerna deltar i ett vänskapslopp dagen före det riktiga loppet.

Mina tokigheter började vid milleniumskiftet då jag fick för mig att springa ett maraton lopp innan jag fyllde 50 år. Jag hade några år på mig att förvandlas från soffpotatis till maratonlöpare. Jag tog löparklubben Solvikingarna till hjälp. Med mycket träning och god råd från klubben genomförde jag Berlin Marathon 2003, ca en månad innan jag fyllde femtio. En fantastisk upplevelse som gav mersmak. Jag har tränat regelbundet därefter och har även hunnit med att springa Stockholm Marathon och Lidingöloppet (3 mil).

New York City Marathon 2008 var alltså min tredje ”mara”. Man kan nog direkt säga att NYC Marathon inte är något vanligt lopp. Det handlar om världens största löparevenemang. Till årets upplaga hade över 105 000 löpare anmält sig. 39 000 fick springa. Loppet är oerhört populärt och har deltagare från över 100 nationer. Man måste anmäla sig ca 1,5 år innan man ska springa för att vara säker på att få en startplats. Efterfrågan på startplatser gör att nästan alla kommer till start och de flesta fullföljer loppet. År 2007 fullföljde hela 38 607 löpare. Den högsta siffran någonsin i ett maratonlopp.

Den härliga inramningen och den entusiastiska, nära nog fanatiska, publiken gör sitt till att lyfta fram löparna. Man räknar med att över 2 miljoner finns längs banan. Och de ger verkligen allt för att heja och stötta löparna. Över 120 musikband spelar och det finns musik för alla. Från rock’n’roll till säckpipor och klassisk musik. På vissa gator stämningen helt otroligt och publiken sjunger med och gungar i takt med musiken och löparna. Utanför en Baptistkyrka hade man gudstjänsten på gatan. Man spelade blues, dansade och hade fullt party. Man till och med bjöd upp löparna som gav sig in i dansen. Helt galet!
Loppet startar på Staten Island på Verrazano-Narrows Bridge och går genom New Yorks alla fem stadsdelar. Det är en väldig logistik att få iväg alla löparna. I år hade man för första gången delat upp fältet i tre startgrupper. Jag startade i den sista kl 10.20. Men min dag startade långt tidigare. När startskotten gick för min grupp hade jag redan varit igång i fem timmar. Klockan ringde 05.00 och efter frukost var det dags att ta bussen som gick redan 06.15 från hotellet. Det var bara 4-5 grader när vi kom ut till starten och en isande vind gjorde att det var problem att hålla sig varm. Solen värmde upp luften efterhand och när det blev dags för start var det 10-12 grader och nära nog perfekt väder för löpning.

10.20 gick startskottet för den sista startgruppen och man startar till tonerna av Frank Sinatras New York, New York. Det var fantastiskt skönt att komma igång och få värme i kroppen efter den långa väntan. Efter Verrazano bron kom man i in Brooklyn som är den största av New Yorks stadsdelar. Mycket folk kantade banan redan här. Det var väldigt lättsprunget i början och första milen gick lätt. Efter ca 12 km kom man till en av loppets höjdpunkter Lafayette Avenue. En ganska smal gata och lite motlut men med en fantastisk stämning. Publiken var helt otrolig och hejade fram löparna. Och därefter några kvarter bort helt tyst. Ingen pubik, ingen musik och ingen som hejade på när man sprang genom de ortodoxa judarnas kvarter. Vilken kontrast.

Trött och lycklig med medaljen runt halsen på väg till hotellet för en värmande dusch.

Halvvägs in i loppet kändes det fortfarande bra men då var det snart dags för loppets största utmaning, Queensboro Bridge, som har en lång och tuff lutning. Belöningen kommer när man springer av bron och svänger ut på First Avenue på Manhattan. Då möts man av publikjubel och musik som kan liknas med att springa in på en rockkonsert. Helt otroligt. First Avenue är 5-6 km lång och spikrak. Den går lite upp och ner, men 30 km märket passerades utan större problem. Sedan återstår två broar och en liten sväng på Bronx innan man kommer tillbaks till Manhattan via Harlem. Kände mig fortfarande pigg när jag kom till nordöstra hörnet av Central Park. Då är det ca 6 km kvar och jag gav järnet för att försöka komma under 4 timmar. Men en seg uppförsbacke på Fifth Avenue knäckte mig och när 40 km märket nås var jag helt slut. De sista dryga 2 km är en kamp men publikunderstödet bar fram mig och jag tog mig i mål på 4.03,46.
Trött men lycklig fick jag medaljen, en värmefolie, lite att äta och dricka. Sedan var det bara att knalla hem till hotellet för ett värmande bad inför kvällens festmåltid och jag kunde konstatera…

…jag hade vad som behövdes.

Text: Göran Lindskog Foto:  Charlotte Lindskog

Karta över New York och Marathonsträckan

Fakta om New York Marathon

• Norskan Grete Waitz har vunnit loppet 9 gånger.
• $130.000 kan vinnarna i herr respektive damklassen hämta ut.
• $250 milj omsätter hela evenemanget.
• $3,5 milj går till välgörande ändamål. Överdragskläderna som löparna kastar av sig vid starten skänks till hemlösa.
• $32 milj. har ”Freds Team” sedan 1991 fått ihop för kampen mot cancern
• 6.000 volontärer jobbar som funktionärer
• 2.250.000 pappersmuggar
• 121.133 liter sportdryck